Solen steker över kullabygden, vattnet är varmt och skönt och sällan har väl solnedgångarna ute vid den gamla fyren varit vackrare. Stigarna är torra och fina och det är fantastiskt att känna den salta vinden i håret när man med lätta fötter tassar över branterna.

Men kära vänner, det är inte långt till Allahelgons dag, dagen då de dödas själar sägs återvända till sina hem. Tidigt den morgonen kommer Kullamannen att skicka ut er på ett fantastiskt äventyr.

Vem var då denna Kullaman? 

Av tradition berättar vi alltid den gamla legenden inför varje lopp. Historien har gått i arv från släktled till släktled i över 1000 år och det är vår plikt att föra den vidare som våra förfäder alltid har gjort

De sägs att en vis ensam man för länge sedan, bodde längst ute på berget. Människor åkte vida till honom för att få veta sin framtid, han kallades på 800-talet för Kuldemannen.

Andra menar att det var en riddare som av olycklig kärlek flytt till väldens ensligaste plats Kullahornet där han byggde en borg för att för att där i ensamhet alltid tänka på sin älskade, som han aldrig kunde få. Han vaktade platsen med svärd och lät aldrig någon komma ta sig dit. 

Kullamannen kan också vara bergets ande och härskare, den kraft som bestämmer vilka skepp som skall bli vrak och vilka liv som skall tas på de karga klipporna. Men Kullamannen griper även in i enkla människors liv för att hjälpa, med en sådan bundsförvant känns backarna korta och flacka och stegen fjäderlätta. Tänk dig noga för när du äntrar berget så att du har denna herre på din sida, då det må gå dig väl. 

Legenden lever vidare …